När inspirationen slår en i skallen så måste man säja aj!
Opus 1, Äktenskapsvals
Sööta öödi i Österled
Wednesday, 22 July 2015
Friday, 17 July 2015
Det gåtfulla folket
-Mälkiä, Guule
-Mälkiä
-joo, myö tullaan kohtapuolin Iskrovkan kapeikkoon
-joo, täältä lähti purjevene tulemaan vastaan
-ois hyvä jos se vois orottaa meit Listoe-järvellä. Onks' se suomalainen?
-on se.
-minkä niminen se on?
-Sööta Öödi.
-siis mitä!?
-Sööta Öödi.
-ja se on siis suomalainen?
-joo...
-Sööta Öödi, Guule
-Sööta Öödi
-joo, myö tullaan kohta Iskrovkan kapeikoille
-joo, kuulin, jään lillumaan järvelle, ettei tuu ahrast
-hyvä, kiitoksia, myö ollaan siäl viiren minuutin sisäll jos jaksatte orottaa
-tervetuloa vaan, myö ollaan lomall' eikä oo kiirettä
-hehe, joo, hyvää matkaa!
-samoin!
Lägg märke till att jag, till min hustrus stora munterhet, har lagt mej till med vissa finska dialektala uttryck medan jag samtidigt har tappat allt grepp om hur man *borde* kommunicera via VHF ;)
Hej då, alla karelska lepsufinnar!
Vet ni, att i Saimen håller stora motorbåtar bättre undan för mindre motor- och segelbåtar ju trängre farleden är. Om det är riktigt trångt, så saktar de ner!! Skulle aldrig hända på hafssidan.
Och alla hälsar på varann - seglare på motorbåtare på fiskare på ångbåtare på fartygskaptener på... Finska folket i österled är allt annat än tysta och inåtvända!
Om man begår misstaget att säja "Hej, och vad här är vackert!" till nån random människa på gatan, så stannar de ju opp och börjar berätta om området, dess historia och om dittan å dattan. Skrämmande...
Och så gulliga båtar de har! En gosse hade skruvat fast ett stort parasollhärvelisystem på akterdäcket av sin båt, ett sånt som man vevar opp och fast med en stor vev. Because, well, varför inte!
Ångbåtar med stora högar av ved på däck, stockflottningsflottar med 350 långtradarlass massaved, passagerarskepp från förra millenniet, tufftuffsnipor - kort sagt flytetyg av alla möjliga tidsåldrar och stil samsas i sötvattnet.
-Mälkiä
-joo, myö tullaan kohtapuolin Iskrovkan kapeikkoon
-joo, täältä lähti purjevene tulemaan vastaan
-ois hyvä jos se vois orottaa meit Listoe-järvellä. Onks' se suomalainen?
-on se.
-minkä niminen se on?
-Sööta Öödi.
-siis mitä!?
-Sööta Öödi.
-ja se on siis suomalainen?
-joo...
-Sööta Öödi, Guule
-Sööta Öödi
-joo, myö tullaan kohta Iskrovkan kapeikoille
-joo, kuulin, jään lillumaan järvelle, ettei tuu ahrast
-hyvä, kiitoksia, myö ollaan siäl viiren minuutin sisäll jos jaksatte orottaa
-tervetuloa vaan, myö ollaan lomall' eikä oo kiirettä
-hehe, joo, hyvää matkaa!
-samoin!
Lägg märke till att jag, till min hustrus stora munterhet, har lagt mej till med vissa finska dialektala uttryck medan jag samtidigt har tappat allt grepp om hur man *borde* kommunicera via VHF ;)
![]() |
| Fraktfartyget Guule |
Hej då, alla karelska lepsufinnar!
Vet ni, att i Saimen håller stora motorbåtar bättre undan för mindre motor- och segelbåtar ju trängre farleden är. Om det är riktigt trångt, så saktar de ner!! Skulle aldrig hända på hafssidan.
Och alla hälsar på varann - seglare på motorbåtare på fiskare på ångbåtare på fartygskaptener på... Finska folket i österled är allt annat än tysta och inåtvända!
Om man begår misstaget att säja "Hej, och vad här är vackert!" till nån random människa på gatan, så stannar de ju opp och börjar berätta om området, dess historia och om dittan å dattan. Skrämmande...
Och så gulliga båtar de har! En gosse hade skruvat fast ett stort parasollhärvelisystem på akterdäcket av sin båt, ett sånt som man vevar opp och fast med en stor vev. Because, well, varför inte!
Ångbåtar med stora högar av ved på däck, stockflottningsflottar med 350 långtradarlass massaved, passagerarskepp från förra millenniet, tufftuffsnipor - kort sagt flytetyg av alla möjliga tidsåldrar och stil samsas i sötvattnet.
![]() |
| En version an Slocum's "Spray" som vi slussade med i Varkaus. |
![]() |
| Handelssjöfarten är livlig i Saimen, med timmerfrakter hit och dit. |
![]() |
| Såna här ser man just inte på havssidan. |
![]() |
| "Tornator" kom in med buller och bång till kajen. Allt gick kanske inte som planerat men den är ju byggd i stål, så... |
Wednesday, 8 July 2015
Gammal kärlek rostar
"Four score and twenty years ago" börjar en sorglustig saga som inte är vid vägs ände än i dag. Till vägs ände kom dock vårt avgasknä på Volvo Pentan. Detta väglett av en allt oftare överhettad motor. Problemet ställdes på sin spets när vi pruppade norrut i Saima kanal, omgiven av Putinoresk vildmark och ett moln av vit avgasrök.
Vit avgasrök uppkommer när vattenkylningen av avloppsslangen är otillräcklig. Fenomenet följs också av ett klingande "Mrrlöööö!!" ur avgasröret, när egentligen endast ett förnöjt "Mbrgllgllgllrblmmmplrrgll" är att föredra.
Att åka omkring med en igenrostad krök i ett område där det är ett brott att ta iland, fotografera eller vara homosexuell (ett av tre brott har jag redan begått, gissa själv vilket) är ju inte helt genomtänkt, så i Lappstrand lyckades jag hitta en firma som säljer nya och begagnade VP-delar.
Vit avgasrök uppkommer när vattenkylningen av avloppsslangen är otillräcklig. Fenomenet följs också av ett klingande "Mrrlöööö!!" ur avgasröret, när egentligen endast ett förnöjt "Mbrgllgllgllrblmmmplrrgll" är att föredra.
![]() |
| Bortrostat vattenintag |
![]() |
| Inte bortrostat dito |
Prisskillnaden på ett par hundralappar, samt leveranstiden på en ny krök, låg tillräckligt tungt i vågskålen, så numera pruppar vi runt utan vit rök med en motor som har en nyare och mindre rostig krök opptryckt i ändan samt en skeppare, vars sår och blåmärken så småningom har läkt ihop igen, utom blåmärket på högra mänbooben, som ömt trycktes mot ettans cylinders spridarrör under bytesoperationen.
Ack, den underbara ergonomin i motorrummet i en gammal båt!
![]() |
| Igenrostade vattenutloppshål |
![]() |
| Icke-igenrostade dito |
I skrivande stund pruppar vi alltså söderut igen efter bunkring i Nyslott. Vädret är väl inte det somrigaste, men en grillad höna, en autopilot och en bra bok räddardet mesta. Skepp ohoj och faen också, nu börjar det regna också... :(
Thursday, 2 July 2015
Torrdass ombord? Javisst!
För en knapp månad sedan installerade jag en ny toalett i vår båt. Efter många års användning av holdingtanksystem (en kort period som jag helst förtränger på grund av läckande tank och återrinning till toalettskålen) samt kemtoalett a'la portapotti, fick jag för mej att kolla upp om inte någon, någonstans, hade kommit på en bättre lösning.
Milo Dahlman i Sverige är bl.a. känd för att ha en torrtoalett installerad i sin båt. Den fungerar så, att överbliven vätska evaporeras med hjälp av en fläkt och ett värmemotstånd varvid återstoden sakta komposteras, precis som i ett vanligt utedass.
Det lät ju intressant, men tyvärr är vår båt lite för liten för en toalett i den storleksklassen och eftersom vi oftast ligger i naturhamn, skulle elförbrukningen som krävs för att evaporera tre personers urinproduktion vara alldeles för stor för att våra solpaneler.
Nu visste jag i alla fall vad jag skulle leta efter och det tog inte länge innan jag hittade ett par andra torrtoaletter som är designade för båtbruk. Efter moget övervägande föll mitt val på Nature's Head, en separerande kompposttoalett.
Nature's Head är kompakt och stadig, och behöver endast 2 Ah per dygn för den lilla fläkten som ser till att kompostbehållaren är syresatt, tillräckligt torr och så gott som luktfri.
Det där med frånvaro av lukt är mångfalt viktigare i en båt än i ett utedass. Ett utedass gömmer man oftast ute i skogen och diverse lukter försvinner ut i naturen. En båttoalett, däremot, är ofta placerad några få decimeter från sovutrymmena och/eller pentryt. Att suga ut lukterna på däck fungerar inte, eftersom man då blir tvungen att avnjuta dem där istället - en båttoalett får helt enkelt inte lukta!
Nature's Head löser problemet genom att urinet separeras från fekalierna, varvid svavelproducerande bakterier inte trivs i kompostdelen. En omblandare i kompostbehållaren låter användaren blanda ner avföringen i kompostmassan efter varje användning, varvid eventuella lukter absorberas av kompostmaterialet (torv eller kokosfiber) så gott som omedelbart.
Installationen är enkel och går i princip ut på att skruva fast två vinkeljärn i underlaget, fästa toaletten i dessa, dra en ventilationsslang till däck eller, som jag har gjort, till ankarboxen, och att koppla in en kabel från batteriet till den inbyggda fläkten. Fläkten ska vara igång dygnet runt så länge toaletten används. För mej var det mycket enkelt att konvertera från kemtoaletten - den satt fast i underlaget med fyra skruvar, den med.
Ibruktagningen var lika enkel - i med 10 liter fuktad kokosfiber i kompostbehållaren och så var det klart. En sprayflaska med ättiksvatten fungerar som spolmedel och håller toalettskålen ren och fräsch.
Tömningen av urinflaskan är enkel och smärtfri - man häller helt enkelt ut urinen i en vanlig toalett i gästhamnen, eller uppe i skogen i naturhamnen.
Milo Dahlman i Sverige är bl.a. känd för att ha en torrtoalett installerad i sin båt. Den fungerar så, att överbliven vätska evaporeras med hjälp av en fläkt och ett värmemotstånd varvid återstoden sakta komposteras, precis som i ett vanligt utedass.
Det lät ju intressant, men tyvärr är vår båt lite för liten för en toalett i den storleksklassen och eftersom vi oftast ligger i naturhamn, skulle elförbrukningen som krävs för att evaporera tre personers urinproduktion vara alldeles för stor för att våra solpaneler.
Nu visste jag i alla fall vad jag skulle leta efter och det tog inte länge innan jag hittade ett par andra torrtoaletter som är designade för båtbruk. Efter moget övervägande föll mitt val på Nature's Head, en separerande kompposttoalett.
![]() |
| Nature's Head kräver inte mycket mer installationsutrymme än en kemtoalett |
Det där med frånvaro av lukt är mångfalt viktigare i en båt än i ett utedass. Ett utedass gömmer man oftast ute i skogen och diverse lukter försvinner ut i naturen. En båttoalett, däremot, är ofta placerad några få decimeter från sovutrymmena och/eller pentryt. Att suga ut lukterna på däck fungerar inte, eftersom man då blir tvungen att avnjuta dem där istället - en båttoalett får helt enkelt inte lukta!
Nature's Head löser problemet genom att urinet separeras från fekalierna, varvid svavelproducerande bakterier inte trivs i kompostdelen. En omblandare i kompostbehållaren låter användaren blanda ner avföringen i kompostmassan efter varje användning, varvid eventuella lukter absorberas av kompostmaterialet (torv eller kokosfiber) så gott som omedelbart.
![]() |
| Nature's Head är lite högre än en "vanlig" båttoalett eller kemtoalett,men ryms bra in även i en gammal båt |
Installationen är enkel och går i princip ut på att skruva fast två vinkeljärn i underlaget, fästa toaletten i dessa, dra en ventilationsslang till däck eller, som jag har gjort, till ankarboxen, och att koppla in en kabel från batteriet till den inbyggda fläkten. Fläkten ska vara igång dygnet runt så länge toaletten används. För mej var det mycket enkelt att konvertera från kemtoaletten - den satt fast i underlaget med fyra skruvar, den med.
![]() |
| Omblandaren i kompostdelen är en av hemligheterna hos Nature's Head |
Ibruktagningen var lika enkel - i med 10 liter fuktad kokosfiber i kompostbehållaren och så var det klart. En sprayflaska med ättiksvatten fungerar som spolmedel och håller toalettskålen ren och fräsch.
Tömningen av urinflaskan är enkel och smärtfri - man häller helt enkelt ut urinen i en vanlig toalett i gästhamnen, eller uppe i skogen i naturhamnen.
Sunday, 28 June 2015
From Lappeenranta with love
Du vet väl vad som händer om nan apelar en countryskiva baklänges? Då går texten "He gkt his dog back, he got his wife back, he got his job back" osv.
Vi fick vår vovve tillbaka från våra nya vänner igår kväll, jag lyckades fixa motorns trilskande kylning och imorron ska jag hämta vår nya vattenvärmare så allt är ok ober here. Regnskurarna avlöser varann, men som seglare har man ju kläder för sånt.
Det är europeisk marknad i stan, med massor av godsaker och påträngande Fortum-fejssare som vill ha mej som kund. Like I have a choice...
Det blir igen 2 nätter i samma hamn, men här finns nog att titta på så det räcker.
Vi fick vår vovve tillbaka från våra nya vänner igår kväll, jag lyckades fixa motorns trilskande kylning och imorron ska jag hämta vår nya vattenvärmare så allt är ok ober here. Regnskurarna avlöser varann, men som seglare har man ju kläder för sånt.
Det är europeisk marknad i stan, med massor av godsaker och påträngande Fortum-fejssare som vill ha mej som kund. Like I have a choice...
Det blir igen 2 nätter i samma hamn, men här finns nog att titta på så det räcker.
![]() |
| Savumuikkuvåffla. Only in Villmanstrand... ;) |
![]() |
| Hugh Jackmans pulju |
![]() |
| ...och plötsligt fann jag mej inträngd i ett tält med 20 damer som alla prövade tunikor så att kottarna stritta'... |
Friday, 26 June 2015
"Please, Sir, can you spell the name of your boat!"
Som gammal studerande vid KopieringsTekniska Fakultetet såg jag till att ha kopior av alla tänkbara dokument innan vi vågade oss över på Ryska Federationens vattenområde.
I själva verket höll vi på att ta en vända över till ryssarna redan innan vi klarerade ut från Finland, eftersom vi lovade upp i vind för att ta ner storseglet på väg in till Santio, och gränsen ligger *nära*..!
Vi klarade oss dock ifrån en internationell incident med några meter till godo och efter att en jättehjälpsam sjöbevakare klarerade ut oss, gick vi till kojs.
Väckning 05.00 är ju aldrig riktigt kul, men vi kom i alla fall iväg på utsatt tid. När vi hade korsat gränsen (Tom styrde), anropade ryska kustbevakningen oss för att kolla vilka vi var och att vi hade en fungerande VHF-radio: "Soo*skraap Ood*skraap* *skraap* *glupp*!"
Enligt vår kustbevakare lönar det sej att svara på anropet, enär Veli Venäläinen annars interceptar med en 30-meters patrullbåt som går i förti knop och som gör såna vågor att de som inte svarar på anropet, lär lära sej med första gången... :)
Bilder blir det tyvärr inte denna gång, eftersom man inte får fotografera i gränsområdet. Bilderna jag inte tog skulle jag således ha sparat till det egna fotoalbumet.
Vackert var det ändå hos grannen, även om de inte tar så allvarligt på det här med sjömärken. Dock hoppas jag att det finns ett grannare Viborg bakom kröken nånstans, ty det som syntes från havet var en blandning av skrotupplag och lyxvillor. Mycket surrealistiskt och industrial punkish...
I övrigt var stränderna fyllda med skog, stenar, badande barnfamiljer och andra ting som ytterligare förstärkte min åsikt om att gränser är ett artificiellt påhitt.
Precis som gränszoner.
I själva verket höll vi på att ta en vända över till ryssarna redan innan vi klarerade ut från Finland, eftersom vi lovade upp i vind för att ta ner storseglet på väg in till Santio, och gränsen ligger *nära*..!
Vi klarade oss dock ifrån en internationell incident med några meter till godo och efter att en jättehjälpsam sjöbevakare klarerade ut oss, gick vi till kojs.
Väckning 05.00 är ju aldrig riktigt kul, men vi kom i alla fall iväg på utsatt tid. När vi hade korsat gränsen (Tom styrde), anropade ryska kustbevakningen oss för att kolla vilka vi var och att vi hade en fungerande VHF-radio: "Soo*skraap Ood*skraap* *skraap* *glupp*!"
Enligt vår kustbevakare lönar det sej att svara på anropet, enär Veli Venäläinen annars interceptar med en 30-meters patrullbåt som går i förti knop och som gör såna vågor att de som inte svarar på anropet, lär lära sej med första gången... :)
Bilder blir det tyvärr inte denna gång, eftersom man inte får fotografera i gränsområdet. Bilderna jag inte tog skulle jag således ha sparat till det egna fotoalbumet.
Vackert var det ändå hos grannen, även om de inte tar så allvarligt på det här med sjömärken. Dock hoppas jag att det finns ett grannare Viborg bakom kröken nånstans, ty det som syntes från havet var en blandning av skrotupplag och lyxvillor. Mycket surrealistiskt och industrial punkish...
I övrigt var stränderna fyllda med skog, stenar, badande barnfamiljer och andra ting som ytterligare förstärkte min åsikt om att gränser är ett artificiellt påhitt.
Precis som gränszoner.
Thursday, 25 June 2015
Multikulti i Öhrnböle
Kotka består av en blandning av jättevackra parker, statyer, vackra hus och, enligt Tom, vissa som områden som "ser ut som i Detroit".
Merikeskus Vellamo, som erbjöds åt Kotkaborna som svarade "Avot!" och fick det, samt till Åboborna, som svarade "Jaa tännevvai?" och inte fick det, var en fin upplevelse, för där spöade jag Carola å det gruvligaste i "sänka skepp".
I går kväll gick vi på konsert med medeltida sång, uppförd av Kotka medeltidssällskap eller nåt sånt. Konserten uppfördes från en utomhusscen vid en park nära gästhamnen. Där hoppade man backhoppning i en urusel hoppbacke ända fram till sextiotalet, när den barmhärtigt ruttnade bort, till allmänhetens blandade förtjusning. Backhoppning var nämligen Kotkas största sportgren under många år, trots att backhopparna ofta drattade omkull i den lonstiga backen, aldrig hoppade längre än 30 meter och dessutom ofta fick landa på flödvattentäckt is.
Musiken var kul att lyssna på, fast de Medeltida Tanterna som parkerade sej bredvid oss med lätthet överröstade sångarna, trots PA-anläggning.
"-Mitä se sanoi, joko ne lopettaa, emmää kuullut mitä se sanoi!" sa tanten. Nä, undra på, det.
Nu gungar vi vidare österut i jakt på sommaren. Over and out för denna gång
![]() |
| Inte som i Detroit |
Merikeskus Vellamo, som erbjöds åt Kotkaborna som svarade "Avot!" och fick det, samt till Åboborna, som svarade "Jaa tännevvai?" och inte fick det, var en fin upplevelse, för där spöade jag Carola å det gruvligaste i "sänka skepp".
![]() |
| Tom, meet Museum! Museum, meet Tom! |
I går kväll gick vi på konsert med medeltida sång, uppförd av Kotka medeltidssällskap eller nåt sånt. Konserten uppfördes från en utomhusscen vid en park nära gästhamnen. Där hoppade man backhoppning i en urusel hoppbacke ända fram till sextiotalet, när den barmhärtigt ruttnade bort, till allmänhetens blandade förtjusning. Backhoppning var nämligen Kotkas största sportgren under många år, trots att backhopparna ofta drattade omkull i den lonstiga backen, aldrig hoppade längre än 30 meter och dessutom ofta fick landa på flödvattentäckt is.
Musiken var kul att lyssna på, fast de Medeltida Tanterna som parkerade sej bredvid oss med lätthet överröstade sångarna, trots PA-anläggning.
"-Mitä se sanoi, joko ne lopettaa, emmää kuullut mitä se sanoi!" sa tanten. Nä, undra på, det.
![]() |
| "gaudete, gaudete rajraj" |
![]() |
| "KAACKEL-KACKEL ÖVERRÖSTA HEKOHEKO KACKEL!!" |
![]() |
| "Kilinkolin!" |
Nu gungar vi vidare österut i jakt på sommaren. Over and out för denna gång
Subscribe to:
Posts (Atom)























